vickepicke

är det ungefär som vanligt. Vid matbordet sjunger Theo opera, Theos pappa sjunger något liknande. Och vi andra tittar trött på varandra. Till slut säger Noah: "Theo, kan du inte göra lite högre så att vi blir hörselskadade?!". Theo gör givetvis som han blir tillsagd (han gör alltid det) och så försvinner Noah. Maten kvar på tallriken och Noah är borta.

Jag går efter och kollar. Han har tagit på sig stövlarna och är på väg ut. "Allvar mamma...vilket dårhus vi bor i!!!". Jag kan inte annat än att hålla med.

Så nu ska vi flytta Noah och jag. Till Spanien har vi bestämt. Har vi tur så hörs det inte dit. Annars får vi väl flytta längre bort.

Apropå dårhuset. Mamman i huset passar verkligen in där. Hon har letat som en tok efter Noahs allergimedicin utan att hitta det. Hon visste bara att hon hade lagt undan det för att inte busiga och nyfikna lillebror ska ta dem och knapra på dem. I dag hittade hon dem av en tillfällighet....Här inne:



...och hon tänker inte säga vems rum det är, eller hur de kom dit...Nej nej, det tänker hon inte säga.

Trevlig fredag önskar jag alla er som inte bor i ett dårhus. Till er som gör det kan jag bara säga: Jag vet hur det känns och jag lider med er!!!