vickepicke

Sitter och funderar på vem som var mest nervös i dag. Jag eller mina barn!? Först var jag med Noah i skolan som började i första klass. HUR läskigt som helst...(för mig alltså). Nya föräldrar som verkar otäckt ambitiösa och "vuxna", och så jag. Mamman som inte kan mogna. Mamman med de ständiga skrattanfallen (som till och med skrattar åt folk som ramlar...om de gör det på ett komiskt sätt...vilket inte kan undvikas). Mamman som helst bygger med barnens lego...ensam, och som äter upp barnens lördagsgodis redan på måndagen. Men men, så är det.

Efter det hämtade jag Theo och var en timme på förskolan. Det kändes lite lättare. Passar mig på något sätt...de lägre åldrarna...har lättare att identifiera mig med dem :).

I morgon klarar Noah sig själv i skolan och Theo och jag ska vara på förskolan i en och en halv timme. Undrar om vi ska sitta och låtsas-äta plastmat i en timme då också...Hmm, ska bli spännande! 

Appropå låtsasmat så fick Theo köpa hem låtsasägg idag. Jättefina, verkliga- i en riktig äggkartong. Han lekte ju så mycket med det på förskolan så jag ville göra honom glad. Jag frågade alltså i affären om han ville ha (de svindyra, lätta att göra själv-) äggen och han sa ja!

Väl hemma tittade han lite på äggen, slog de mot varandra (så att färgen flagnade), slängde dem lite i golvet och sa: "Mamma, vet du varför jag ville ha de här äggen???". Jag svarade att jag inte visste. Då sa han: "För DIN skull mamma...jag tror att du verkligen gillade dem och ville köpa dem!!! Jag ville ha dem för DIN skull!!! Visst var det så? DU ville ha dem...Visst var jag snäll?". Öhhh??? Visserligen är jag kanske lite shoppoholic, men låtsasägg??? Nja, vet inte om låtsasägg kan stilla mitt begär! (Men visst, TACK käre Theo för att jag slängde ut en halv förmögenhet på något vi kunde ha tillverkat själva för en tia. Tack gullunge- jag ska vårda dem ömt. Kanske kokar jag dem till frukost i morgon!).