vickepicke

God kväll mina vänner,

nu börjar jag bli duktig på att uppdatera min blogg...risken är väl att ni tröttnar på mig snart. Jag sitter här med en jättekaka fylld med choklad och kom på precis nu i skrivandets stund att jag har förlorat mot min lillasyster. Hon utmanade mig i att inte äta sötsaker. Jag klarade alltså av det i ett dygn. Innan jag glömde bort det...helt ärligt. Jag glömde. Jävla alzheimers.

Theo var lika ljuv som vanligt i morse när jag lämnade honom på förskolan. Jag kan bli så sur när personalen bara skämtar bort hans humör. "Man kan ju inte vara glad jämt", sa personalen i dag när han skrek åt henne. "Näe, men NÅGONGÅNG vore ju trevligt", svarade jag. (Fniss fniss...och vad fan är det som är så kul???). Det är inte ett dugg roligt att jag kommer att få ha social träning med min son tills han fyller 50, och då är jag ju så senil att jag själv inte kommer i håg hur man hälsar på folk. Jag kanske också morrar som en tiger, drar ut klorna och försöker ge någon på käften. Det är inte så kul. (Fniss fniss på er själva).

I morgon ska jag på utvecklingssamtal och prata om Theo med pedagogerna. Det känns ungefär lika spännande som att titta på Svampbob Fyrkant. Fast man vet aldrig. De kanske överraskar. Konstigt nog har de aldrig något att säga om hans uppförande och jag har svårt att tro att han klarar av att vara en helt annan person halva dagarna (jag tror det finns ett namn på såna). Vi får se i morgon.

Annars har det inte hänt mycket sen i går kväll. Jag är lika trött som vanligt, längtar till våren och fasar för sommaren. Som vanligt alltså. Allt är som vanligt.

Snart öppnar ALV (Astrid Lindgrens värld) och det är ju förstås en bra grej. Undrar hur det kommer att gå i år. Theo sticker ju gärna i från mig och verkar hellre vilja bli tagen av en ful gubbe än att lyssna på mig. Det kan bli tufft i år. Sannorlikheten att hitta ett borttappat  barn (som om man tappar ett barn...verkar ju lite klumpigt) är ungefär lika stor som att en politiker skulle tala sanning inför ett val.

Bäst att sova, men vi hörs i morgon. Kram kram.

Ps; "I tvättmaskinen ligger det oupphängd tvätt". Fasen vilken tur att den inte var upphängd, det skulle ju ha tagit skitmycket plats i tvättmaskinen. Jag läste detta i en bok för några dagar sen och jag kan inte sluta tänka på den meningen. Jag kan riktigt se framför mig hur alla lakan och kalsonger hänger där inne i trumman...så trångt.

Ok, jag ger mig nu...sov gott.