Mitt liv i en flyttkartong...

Nu är det snart dags att packa ner mitt liv i kartonger. Igen. Jag känner mig som en nomad. Eller nej förresten, nomader reser väl med sina djur?! Jag har inga djur. Men som en Zigenare. Tattare. Vad vet jag. Flyttar gör jag ganska ofta i mitt liv.

Jag tror jag föredrar zigenare, dem har jag alltid haft någon slags kärlek till. Fråga mig inte varför...(möjligtvis för att jag ser mig om min släkt som det). Och så har de ju fina klänningar också. Och stora örhänge i guld!!! (Måste köpa mig ett par såna, har bara i silver).

Denna gången har jag bott ungefär sex år på samma ställe. Jag tror det är rekord. Inte illa! Funderar på att vara med i Guinnes rekordbok...

En fördel med att flytta är att all skit man har kan rensas! Det verkar inte som om jag klarar av att kasta saker om jag inte ska flytta. Så det blir ju bra. Ut med allt gammalt skräp och in med nytt...skräp.

En annan fördel är ju om man hittar någonstans att bo. Vi vet i vilken stad vi ska bo, men har inget hus. Bråttom, bråttom. Visserligen gillar jag ju att tälta, men jag vet inte om sambo skulle klara av det. Husvagn har vi tyvärr ingen. Det skulle ju vara nåt annars. Precis som zigenare. Så härligt! Ska nog köpa mig en husvagn, ett par stora guldörhänge och några fina klänningar. Sen jäklar!!!


RSS 2.0